På mitt besök på apoteket idag fastnade jag framför hyllan med hudkrämer i jakt på en ny ögonkräm. Istället för att ta den vanliga krämen som enbart är kylande och återfuktande så dök andra tankar upp i huvudet.. De där begynnand solstrålarna runt ögonen när jag ler, de borde motverkas..nu. Kanske borde jag göra som jag blev rekommenderad, köp en kräm! Helt plötsligt spelade det inte någon roll att jag snart är 32 men att mitt ansikte misstas jämt för att vara 10 år yngre. Helt plötsligt stod jag där med anti-rynk krämen i handen med och tanken att det är nu det händer. Det går utför..

Väl hemma framför spegeln stannade jag medan handen med burken var på väg in i skåpet. Lutade mig närmare spegeln. Varför köpte jag just denna? Förutom att den är fri från parabener? Tittade mig närmare i spegeln. Ler så stort och fånigt som det går för att studera "solstrålarna" närmare. Bara leendet blir skrattretande. Varför i helsike nojjar jag över detta? Ångrar slantarna som jag lade på krämen och rycker på axlarna. Jag lär tacka mig själv när jag är 70år och mindre rynkig..